Födelsedagskalas för 13 åringen!!

 Jag trodde inte på det....

 men dagen kom tillslut!!

 

Flipps 13 års dag!!!!

 

Firades med skogspromenad, inomhuslek/övningar och så klart kalas!!

 

Gamle trogna kompis. Tänk att du fortfarande hänger med.  Trött är du. och orken visar sig vara slut ibland. Kroppen börjar också vara slut. Det är sorgligt att se hur du står och granskar stenar, stockar mm som vi lekte på tidigare. Det ser precis ut som om du stod och tänkte dig tillbaka till den gamla goda tiden....

 -Där lekte vi förut ..det går inte längre!!

Ofta ser jag hur du väljer att inte göra saker för att det blir för jobbigt att klättra upp eller utföra sakerna. Vi får leva på minnet att vi har kunnat göra det tidigare.

Ibland ser jag hur irriterad du blir när du får hjälp- du vill fortfarande göra själv!!

 

En bra dag springer du fortfarande i skogen. Ibland ber du mig springa med dig.

Du vet att jag inte tycker om att springa- men med dig springer jag gärna så länge du vill, kan och orkar springa gamle man!!

Ibland tror jag att du tappar bort dig helt. likdanande mänsklig demens. Det är jobbigt att se att du inte vet vart du är, vart du var på väg eller vad som händer men vi löser det tillsammans och så går det bra. 

 

Kära söta lilla vän. Det går inte att beskriva hur mycket vi har gjort och  hur mycket jag har lärt mig genom att ha dig hos mig. 

 

Tack för det gamle man så ser vi hur många dagar till vi får och tar hand om det vi har!

Kallt ute... då får man leka inne!!

 Nu har vintern kommit.... och tyvärr även kylan!

Vi har inte haft många minusgrader den här vintern men nu har det varit minus 16 - 20 grader i några dagar. Promenader i koppel känns lite orättvist då tassarna blir kalla. De blir även utsatta för vägsalt mm när man promenerar på vägar.  När hundarna kan vara lösa känner de lättare var de vill gå och hur länge de vill vara ute. Det blir en hel del tid i trädgården där vi kan gå in eller i skogen där man röra sig fritt istället för i koppel.

Flipp brukar inte vara så känslig men nu när han är äldre ser vi att han fryser mer om tassarna än vad han brukar göra. Speciellt tydligt blir det på koppelpromenader.  De andra har inte visat så mycket  av att de lider av kylan men jag tycker att det är dumt att utsätta dem för det i onödan. 

och i ärlighetens namn så är det nog matten som inte vill vara ute så mycket heller.... jag har nog mer ovilja än hundarna när jag tänker efter och är lite självkritisk! :) 

Vi brukar ju leka inne  men nu blir det mer än vanligt av det.  Beroende på mattens ork, energi och fantasi så blir det olika övningar varje dag.  I flera dagar har vi nu tagit tag i specialsöksträningen igen. Den blev nog lite lagd åt sidan ett tag då vi tränade många övningar till hundskolarbetet istället. Det blir lite svårt för hundarna när man mixar för mycket och blandar bland de olika lekarna.  Jag måste bli bättre på att lära mig att göra en sak i taget och inte blanda tassarbete med nosarbete hur mycket som helst. 

Specialsöksarbetet fick ny fart efter att vi köpte tegelstenarna vilket gav mig en hel massa möjligheter att enkelt träna olika gömmor. Att jag har en hög tegelstenar i vardagsrummet...ja det är jag nog ganska ensam om förstås. Tur att Coronapandemin förtfarande gör att man itne får hem äster hur som helst.

Fast å andra sidan... skulle någon bli förvånad?? Här hemma händer det änså så mycket konstigt vad gäller hundarbete/träning! 

I går plockade vi fram nosmattan igen. Det är inte så ofta vi använder den men ibland är det en lagom aktivitet- speciellt när jag inte orkar engatera mig så mcyket. Jag vet inte riktigt om de tär godiskletandet eller vänta på sintur som är det jobbigaste för hundarna. Det lev iallafall två omgångar var för var hund men ca 10 - 15 godisbitar på amttan och de andra sitter bredvid och tittar på. Ett sök tar några minuter så det tar inte så lång tid men tydligen tillräckligt för att de ska få tänka jobba och sedan bli nöjda för resten av kvällen.

Zorro valde en liggande variant av sök!

Bra övningar för gammal trött hund som inte orkar springa runt så mycket längre!!

Mufasa jobbar intensivt och snabbt som vanligt. Alla godisbitarna ska hittas här och nu!!

Det är fortfarande ganska enkel aktivering som de gillar att göra och som gör både hundar och matte nöjd. 

Jag förstår att de blir trötta när man hör hur intensivt de jobbar men nosen! Vet inte om det hörs på filmen hur Zorros nos jobbar!

Två pigga glada..... och en gammal hund!

 Livet med blandade åldrar börjar bli väl synligt är hemma. 

 

Zorro 2.5 år pigg glad..lite för glad och pigg ibland. Älskar allt och alla men är ibland lite rädd för Mufasa som har ett helt annat humör. Zorro tror att alla är snälla och det mesta är glatt och positivt här i livet.  Hans inställning till livet är enbart positiv.... önskar att man kunde ha lite mer av hans livsenergi. Älskar sina arbetsuppgifter och provar gärna allt han kan för att se om något är rätt.  Ganska länge har han gått under arbetsnamnet "fort och fel" eftersom han inte gärna lyssnar utan provar och ser vad som händer... vad var det du sa sa du???

 

Mufasa, snart 5 år. En reserverad herre som vet hur han vill ha det och är långsint, envis och ganska tjurig. Han är den mest envisa och faktiskt den svåraste hund jag någonsin har haft. Han har stor integritet och vi kämpar fortfarande med om det är han eller jag som bestämmer i olika lägen.  Har provat de flesta olika tips jag kunnat hitta vad gäller samarbete, koppelträning mm mm och vi har kommit en bit man vi är fortfarande inte överens.  Han älskar däremot att jobba och tar sig ann alla uppdrag han får med stor entusiasm. Tyvärr gillar han lydnadsträning betydligt mer än  sin husse och matte. Ibland tänker jag mig honom som en hund med  "en stor portion autism" dvs han älskar att göra saker om och om igen och det ska vara lika varje gång om det ska vara värt jobbet. Mufasa har ofta arbetsnamnet " Kungen av elände"  ett namn som passar honom väl. Han har stort tålamod med barn men visar tydligt om de går över hans gräns genom att tex lämna rummet vilket vi kommer att ha stor nytta av när vi jobbar tillsammans.  Det är lätt att komma in på ämnen som känslor och kompisrelationer med en sådan hund. 

och så gamle Flipp

Han fyller 13 år i nästa vecka och det börjar bli mer än dags att tänka på......   det man inte vill  tänka på.

Stegen börjar bli trötta och orken likaså! Han vill fortfarande vara med i skogen och han vill betydligt mer än han orkar. Hans blick säger ofta "dit kunde jag gå tidigare men  nu gör vi inte det längre".  Han ber om promenader men är nöjd med att gå ut och kolla läget runt kvarteret sedan går han gladeligen hem igen.  Lite senil börjar han nog också bli för ibland glömmer han bort vad vi håller på med, vart han är på väg etc. Lite gammelolydig har han också blivit...vilket är båda charmigt och  jobbigt! Han har aldrig stulit något från bordet men nu ser man ibland att han överväger : ska jag eller inte..men han kommer ofta på att det är värt besväret och så går han helt enkelt fram och nyper en bulle från fikafatet etc.  Han vet att han inte ska men verkar tycka att de tär värt det!  Hundarna får ofta vänta på sin tur när vi gör olika övningar hemma.  Flipp är egentligen bäst på att vänta på sin tur men nu vet jag inte om han bara vill jobba eller om han glömmer bort sig för rätt vad det är kan han komma traskande in i de andras övningar och tycka att nu är det min tur. När vi tränade specialsök här om kvällen blev plötsligt vartannat sök Flipps eftersom han bara kom traskande rakt in i övningarna och tyckte att: Nu är det  väl ändå min tur!!

Emellanåt sover han bara. Ibland får vi gå fram och putta på honom för att se att han vaknar.  Han  har tydligen glömt hur man gör när man skäller och vill in för de senaste dagarna har vi hittat honom ute i snön precis som om han ligger och tänker att : jaha...jag får inte komma in. Han som alltid har haft ett "komma in skall" som har ropat på oss. Däremot är han mer skällig inne. 

 

Att kombinera dessa tre viljor och behov är inte det lättaste.  Att gå till skogen med alla tre kräver lite planering och anpassning. Var kan vi gå så att Flipp kan gå och de andra sedan kan få det de behöver. Den senaste tiden har vi åkt mycket bil till skogen. Man får välja om orken ska räcka till skogspromenaden eller till transporten till och från skogen. Sedan vet man inte vad det är för dag heller. Ibland traskar han glatt 4 km medan han andra dagar tycker att efter en km går vi till bilen. De andra vildarna behöver ju betydligt mer.  Flipp vill gå med först. Nu mer kan han tänka sig att vänta i bilen medan de andra får gå lite till men tidigare fungerade inte det.  Ibland vill han också ha en sista promenad innan vi åker hem men på senare tiden har han visat att det räcker genom att inte vilja komma ut bilen.  Det är lite svårt nu när det varit rätt kallt ett tag. Han kan ju inte sitta i kall bil blöt och kall hur länge som helst. 

Och han vägrar att vara hemma!!  Ska de andra med så ska han också med. De senaste gångerna vi har haft barnbesök så har han varit med där också. Igår skulle han med till gymmet också... men när vi väl var där var han inte bekväm med alla ljud.  Inte så lätt när man varken ser eller hör allt längre. 

 

Att ha gamla och unga hundar kräver en hel del extra planering.  Det kommer att bli lättare sen...men sen vill vi inte riktigt tänka på. Man måste ju få ett bra slut på livet också trots krämpor, dålig syn och hörsel och andra svårigheter som dyker upp med åldern.  och de andra måste få sitt!!!

Vänta.... det tråkigaste som finns!!

 

Idag fick vi "göra ingenting"

Verkligen jättetråkigt och jobbigt!

Nyttigt säger matte... undrar vad hon menar med det???

Kvällspromenaden blev till närmsta affär och husse fick gå in och handla medan matte och hundarna fick vänta ute. 

Flipp och Mufasa är vana att vänta, de har varit med förr. Zorro tycker inte om att vänta. Han måste ta reda på vart alla ska, varför de går in och ut i de där dörrarna, varför de inte tittar på HONOM och hur länge ska vi egentligen vara här. Varje liten rörelse i affären eller på parkeringen observeras.

Hemskt jättejobbigt!! 

 

Avskyr verkligen pinnar!!!

 1 dm nysnö i skogen och lite lagom kallt!! Tom ljust ute och vi kan se skymtar av solen och blå himmel!

Packar ryggsäcken med en kaffetermos och planerar en trevlig dag i skogen.

Efter en liten stund händer det som inte får hända....pinngalningen Mufasa sätter en pinne i halsen. Alla som har sett en hund med panik som krafsar runt för att få lös en pinne vet vad jag menar....det är ingen trevlig syn. Lite stressad situation eftersom vi inte ser den heller. Medan matte letar pinne ringer husse djursjuhuset för akut tid. Att försöka hålla lugnet med en hund som gräver efter pinne i halsen och en annan som springer runt och stressar upp sig är inte det lättaste men måste man så måste man.

Tur att vi har en ganska lätthanterad hund iallafall som står ut med att matte gräver ner i halsen med halva armen (känns det som) utan att hitta någon pinne. Återvänder mot bilen... som såklart inte står här utan en bra bit bort.... och få med sig de andra hundarna samtidigt som man ska hindra en hund från att riva sig är inte det lättaste. Med gemensamma krafter lyckas hund och matte tillslut hitta pinnen och få bort den och då blir Mufasa plötsligt väldigt pigg igen och allt är som om inget har hänt. Ringa igen för att avboka besöket, Observerar Mufasas mun, hals och reaktion men han är sig precis lik. Promenaden fortsätter om än lite kortare än tänkt.

Det blev tillslut både fika och lek...och man kunde hoppas att Mufasa inte åt mer pinnar. Men sån tur hade vi inte!!

Ordningen återställd. Matte verkligen nöjd över att hunden är tålig och lätthanterlig i sådana här situationer ( och känner sig väldigt rik just nu eftersom vi inte behövde akutoperation på jourtid!)

Inköp av mer hundmaterial

 Hur mycket saker kan man behöva egentligen?????

Det finns flera lådor saker nere i källaren och ändå villhöver man köpa mer!

Idag vara det kanske mest bekvämligheten som fick råda.

I  ett år har vi nu kört ganska mycket specialsök.  Även om vi har lugnat oss lite så kör vi fortfarande ganska ofta. När vi började såg man fina gömmor och miljöer att prova överallt...nu är det lite mer kontrollerat och planerat....åtminstone ibland  :) 

När vi började lite mer på riktigt  började jag fundera på utrustning. jag tror att man hjälper hundarna att sortera alla övningar om man har olika signaler/material till alla aktiviteter man gör. Vi har tex olika utrustning för spår, sök mm. 

Flipp hade sedan tidigare ett halsband som vi köpte till Nosework och det blev ganska naturligt att  det fick följa med till specialsöket.  Tyvärr kom jag inte ihåg vart jag hade köpt det så vi har letat efter det ett tag. Vi har ju en konglåda hemma för planerade aktiviteter men även en liten konglåda i bilen ifall om vi hittar något kul när vi är ute och far och får en stund över. Ibland är halsbandet i bilen och ibland inne så det blir ingen ordning alls på rutiner med utrustning. 

När vi ändå var på miljöträning igår så fick vi veta att halsbandet vi hade hade utgått i modell.  Däremot hittade vi ett annat så istället för kompletterande handling blev det inköp av två nya. Men nu har vi iallafall så vi kan jobba både planerat och mer spontant.

och så fick vi ett halsband till att lägga i lådan i källaren!! :) 

Miljöträning och stadspromenad

 Ibland behöver man se något annat än skogen.  Hundarna får åka till stan och titta på folk och vara med om lite liv och rörelse. I bästa fall får man träna lite hundmöten också. 

Det var väldigt tomt  bland butikerna igår.  Nästan inga människor alls och då blir det svårt att träna!  Bra för Coronapandemin men tråkigt för träningen! Nåja..det blir iallafall lite annat än hemmapromenaderna.

Mufasa fick ett lydnadspass, gå med kundvagnar mm. Han är duktig och fokuserar bra. Uthålligheten är inte det bästa men vi har tränat väldigt lite lydnadsmoment sista tiden så han gjorde det väldigt bra i annan miljö.   Husse gick dessutom in i en affär under träningspasset vilket  gjorde Mufasa mer okoncentrerad  för en kort stund men han jobbade på väldigt bra. 

Zorro fick se lite människor och han vill fortfarande väldigt gärna hälsa på allt och alla! Det är svårt att låta bli och han blir väldigt besviken om människor inte ser honom.  Om någon desutom säger "fin hund" verkar han verkligen förstå det och sträcker på sig lite extra. 

Han fick följa med in i en affär och prova halsband också.  Jättejobbigt men nyttigt men han skötte sig väldigt bra! 

Han fick lov att stanna ute och vänta med husse medan matte gick in i en butík också..det fungerade men det är väldigt jobbigt!!

Flipp fick gå på djuraffären. Det har han gjort många gånger tidigare men jag ville att han skulle få chansen igen.  Snabbt , för att vara han iallafall, letade han sig fram till hyllan med kong och markerade att här är dem! Tokiga lilla vännen!! Han var  tydligen ute på specialsök om han själv fick bestämma. 

Det finns massor av gott i en djuraffär!

Flipp blev också kallad för "stor hund"  av förbipasserande och även han sträcker på sig lite extra när han hör det. Speciellt orden "stor hund" verkar imponera på honom och det har vi sett vid flera andra tillfällen också. 

Landsortshundarna måste sedan hem och vila lite innan det blev hundträning på kvällen igen men då mer trick och lek!!

Nyårsafton 2020. Ut med gamalt- in med nytt!

 Det sägs att nyårsafton är slutet på gammalt och början på nytt.

Jag har kanske aldrig förstått det där riktigt. Varje dag är ju en ny med nya chanser och utmaningar. Att det råkar vara nytt år påverkar ju inte speciellt mycket förutom ev lite nya lagar, regler och ett tolvslag med nyårsraketer och annat smällande!

Smällarupproret startade för några dagar sedan. Förbjud raketer mm!

Ärligt talat tycker jag att raketer är fint...fast i ordnade former. Att det smälls raketer hur som helst och i flera dagar dygnet runt är ju inget jag uppskattar speciellt mycket.  Ett ordnat fyrverkeri en bestämd tid tycker jag är fint. Jag kan ju faktiskt skydda mina djur under denna bergänsade tid så de behöver inte heller lida. Lätt att säga i år när vi inte har någon hund som är speciellt skottberörd förstås. Tidigare hade vi ju en rädd stackare som knappt gick ut på nyårsafton och inte heller på nyårsdagen fast det var ljust ute. Då var det inte speciellt roligt! 

Här firar vi nyårsafton på ganska traditions enligt sätt.  Långpromenad i skogen med hundarna och sedan enbart snabba rastningar ute i trädgården medan vi aktar oss för alltför kraftiga smällare.  Inomhus med tv och/eller musik som störningsobjekt under kvällen och sista utgång så snart det med säkerhet har slutat smälla här runtomkring. 

Så även detta år. 2 timmar ute i skogen med lösa hundar, hundträning av enklare slag samt fika och leta godis för att få vara ute lite längre. Endast en smäll hörde vi under skogsturen. 

Kvällen firades hemma i soffan...en vanlig plats för detta år.  När det inte har varit så många möten, hundträningar mm så har det blivit många kvällar hemma i soffan.

Så tolvslaget hemma hos oss såg ut så här!!!

och dagen till ära...även en överraskning till husse och matte!!

 Gott nytt år!!!